Svar på en fråga om kommunal ekonomi
Fredag den 28 mars 2014
Här kommer ett sent svar från en fråga som ställdes i en kommentar till ett blogginlägg den 21 februari. Frågan handlar om kommunal ekonomi och det är sannerligen inte lätta frågor. Jag ska försöka förklara lite förenklat.
I Sverige finns det ett regelverk som handlar om att staten omfördelar intäkter och kostnader mellan kommunerna runt om i Sverige. Alla kommuner får statsbidrag i någon form. Förhållandevis rika kommuner med förhållandevis goda förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet får lite lägre statsbidrag jämfört med andra kommuner.
Det går inte riktigt att säga att det finns en exakt brytpunkt då en kommun är självförsörjande. En kommuns intäkt baseras på de medborgare som är skrivna i just den kommunen.
Så, förenklat kan man säga att det ur ett ekonomiskt perspektiv är bättre ju fler invånare en kommun har. Det är alltså inte arbetstillfällena i sig i kommunen som är avgörande för hur mycket intäkter en kommun får. Det är i stället hur många som är mantalsskrivna i kommunen som är det mest viktiga.
Här kommer ett sent svar från en fråga som ställdes i en kommentar till ett blogginlägg den 21 februari. Frågan handlar om kommunal ekonomi och det är sannerligen inte lätta frågor. Jag ska försöka förklara lite förenklat.
I Sverige finns det ett regelverk som handlar om att staten omfördelar intäkter och kostnader mellan kommunerna runt om i Sverige. Alla kommuner får statsbidrag i någon form. Förhållandevis rika kommuner med förhållandevis goda förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet får lite lägre statsbidrag jämfört med andra kommuner.
Det går inte riktigt att säga att det finns en exakt brytpunkt då en kommun är självförsörjande. En kommuns intäkt baseras på de medborgare som är skrivna i just den kommunen.
Så, förenklat kan man säga att det ur ett ekonomiskt perspektiv är bättre ju fler invånare en kommun har. Det är alltså inte arbetstillfällena i sig i kommunen som är avgörande för hur mycket intäkter en kommun får. Det är i stället hur många som är mantalsskrivna i kommunen som är det mest viktiga.
Droginformation
Fredag den 28 mars 2014
På morgonen var jag på Strukturums morgonmöte. Där var en polis och kommunens fältassistent för att informera om alla former av droger som finns i dagens samhälle och de informerade om hur lätt det idag är för ungdomar och även andra att komma i kontakt med droger.
Sedan hade jag ett avstämnings- och avtackningsmöte med den ekonom som arbetat tillfälligt på socialtjänsten under några månader. Efter det jobbade jag med allehanda administrativa göromål.
På morgonen var jag på Strukturums morgonmöte. Där var en polis och kommunens fältassistent för att informera om alla former av droger som finns i dagens samhälle och de informerade om hur lätt det idag är för ungdomar och även andra att komma i kontakt med droger.
Sedan hade jag ett avstämnings- och avtackningsmöte med den ekonom som arbetat tillfälligt på socialtjänsten under några månader. Efter det jobbade jag med allehanda administrativa göromål.
Gröna näringar
Torsdag den 27 mars 2014
På förmiddagen hade vi ett möte med olika representanter från LRF. Vi pratade om gröna näringar, hållbarhet, upphandlingar, närproducerat och lokala lösningar inom olika områden kring mat, skog och transporter.
På eftermiddagen var jag med på ett möte gällande frågor kring olika servicepunkter i Vuollerim. Vuollerimbygdens ekonomiska förening tillsammans med organisationen Hela Sverige ska leva var på besök och träffade mig och några kollegor från kommunens organisation. Vi pratade om olika områden där vi kan hjälpa varandra på olika sätt för att öka servicen till kommunmedborgarna samtidigt som kostnaderna sänks.
Sedan var jag med på ett möte med revisorerna där vi gick igenom kommunens bokslut för år 2013.
På förmiddagen hade vi ett möte med olika representanter från LRF. Vi pratade om gröna näringar, hållbarhet, upphandlingar, närproducerat och lokala lösningar inom olika områden kring mat, skog och transporter.
På eftermiddagen var jag med på ett möte gällande frågor kring olika servicepunkter i Vuollerim. Vuollerimbygdens ekonomiska förening tillsammans med organisationen Hela Sverige ska leva var på besök och träffade mig och några kollegor från kommunens organisation. Vi pratade om olika områden där vi kan hjälpa varandra på olika sätt för att öka servicen till kommunmedborgarna samtidigt som kostnaderna sänks.
Sedan var jag med på ett möte med revisorerna där vi gick igenom kommunens bokslut för år 2013.
Socialtjänstens ekonomiska utmaningar
Måndag den 24 mars 2014
På morgonen hade jag och personalchefen en träff med områdescheferna inom socialtjänsten. Vi gick igenom olika frågor utifrån det förändringsarbete som just nu pågår. Sedan hade jag ett möte tillsammans med ekonomichefen, socialchefen och controllern inom socialtjänsten. Vi gick igenom den ekonomiska situationen inom socialtjänsten utifrån det läget att man nu upprättat årets första prognos.
Sedan hade jag ett ledningsgruppsmöte där vi gick igenom olika aktuella frågor.
Därefter startade årets andra möte med kommunstyrelsens ledamöter. Första ärendet handlade om förra årets bokslut. Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat på drygt tio miljoner kronor för år 2013. Det är knappt sju miljoner kronor bättre än vad som är budgeterat. De största förklaringarna till detta mycket goda resultat är några stora engångsposter. Främst AFA-pengarna som förklarar cirka sex miljoner kronor. Dessutom har Jokkmokks kommun sålt Porjus fiskodling vilket tillsammans genererat stora engångsintäkter.
Sedan gick vi igenom den första ekonomiska prognosen för år 2014. Fortfarande är det stora ekonomiska utmaningar inom framförallt socialtjänsten. Just nu är bedömningen att socialnämndens underskott för år 2014 kommer att uppgå till sju miljoner kronor för helåret.
Diverse olika investeringsposter behandlades och kommunstyrelsen behandlade ett förslag till bostadsförsörjningsplan, en dammhaveriplan och ett uppdragsavtal för Folkets Hus-föreningen i Jokkmokk.
Dagen till ära hade vi dessutom besök från tre elever som går andra året på samhällsprogrammet på gymnasieskolan Bokenskolan i Jokkmokk.
På morgonen hade jag och personalchefen en träff med områdescheferna inom socialtjänsten. Vi gick igenom olika frågor utifrån det förändringsarbete som just nu pågår. Sedan hade jag ett möte tillsammans med ekonomichefen, socialchefen och controllern inom socialtjänsten. Vi gick igenom den ekonomiska situationen inom socialtjänsten utifrån det läget att man nu upprättat årets första prognos.
Sedan hade jag ett ledningsgruppsmöte där vi gick igenom olika aktuella frågor.
Därefter startade årets andra möte med kommunstyrelsens ledamöter. Första ärendet handlade om förra årets bokslut. Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat på drygt tio miljoner kronor för år 2013. Det är knappt sju miljoner kronor bättre än vad som är budgeterat. De största förklaringarna till detta mycket goda resultat är några stora engångsposter. Främst AFA-pengarna som förklarar cirka sex miljoner kronor. Dessutom har Jokkmokks kommun sålt Porjus fiskodling vilket tillsammans genererat stora engångsintäkter.
Sedan gick vi igenom den första ekonomiska prognosen för år 2014. Fortfarande är det stora ekonomiska utmaningar inom framförallt socialtjänsten. Just nu är bedömningen att socialnämndens underskott för år 2014 kommer att uppgå till sju miljoner kronor för helåret.
Diverse olika investeringsposter behandlades och kommunstyrelsen behandlade ett förslag till bostadsförsörjningsplan, en dammhaveriplan och ett uppdragsavtal för Folkets Hus-föreningen i Jokkmokk.
Dagen till ära hade vi dessutom besök från tre elever som går andra året på samhällsprogrammet på gymnasieskolan Bokenskolan i Jokkmokk.
Kommunchefsträff
Fredag den 21 mars 2014
I går förmiddag fortsatte vi vår regionala kommunchefsträff. Vi pratade bland annat om forskning, utveckling och innovation. Efter lunch började den nationella kommunchefsträffen. Vi var drygt 90 kommunchefer från hela landet som träffades. Vi pratade bland annat mycket om kommunchefens roll och om förändrade lagar och regler i den offentliga sektorn.
Idag fortsatte kommunchefskonferensen. Vi pratade skolfrågor samt sjuk- och hälsovårdsfrågor. Vi pratade ledarskap och styrningsfrågor. Det var olika föredragshållare och vi hade bra rundabordssamtal. Framförallt var det mycket bra att utbyta erfarenheter med kollegor från olika delar av landet.
I går förmiddag fortsatte vi vår regionala kommunchefsträff. Vi pratade bland annat om forskning, utveckling och innovation. Efter lunch började den nationella kommunchefsträffen. Vi var drygt 90 kommunchefer från hela landet som träffades. Vi pratade bland annat mycket om kommunchefens roll och om förändrade lagar och regler i den offentliga sektorn.
Idag fortsatte kommunchefskonferensen. Vi pratade skolfrågor samt sjuk- och hälsovårdsfrågor. Vi pratade ledarskap och styrningsfrågor. Det var olika föredragshållare och vi hade bra rundabordssamtal. Framförallt var det mycket bra att utbyta erfarenheter med kollegor från olika delar av landet.
Skolinspektionen är på besök
Onsdag den 19 mars 2014
På morgonen hade jag ett möte med personalchefen och ekonomichefen om olika aktuella frågor. Sedan hade jag en träff med två representanter från skolinspektionen som är på besök här i Jokkmokk. Det var första gången jag träffade någon från skolinspektionen. De intervjuar och samtalar denna gång med tjänstemän och politiker från såväl barn- och utbildningsområdet som från kommunstyrelsens område.
Sedan åkte jag till Stockholm.
På kvällen träffades Norrbottens kommunchefer. För första gången är vi i Stockholm på vår regionala kommunchefsträff. Det har att göra med att vi i morgon och på fredag ska vara med på den nationella kommunchefsträffen som genomförs i Stockholm. Vi kommunchefer från Norrbotten har inte prioriterat denna nationella kommunchefsträff i så stor utsträckning tidigare. Nu har vi bestämt att vi ska vara med och påverka agendan genom att vara med på konferensen i Stockholm.
På morgonen hade jag ett möte med personalchefen och ekonomichefen om olika aktuella frågor. Sedan hade jag en träff med två representanter från skolinspektionen som är på besök här i Jokkmokk. Det var första gången jag träffade någon från skolinspektionen. De intervjuar och samtalar denna gång med tjänstemän och politiker från såväl barn- och utbildningsområdet som från kommunstyrelsens område.
Sedan åkte jag till Stockholm.
På kvällen träffades Norrbottens kommunchefer. För första gången är vi i Stockholm på vår regionala kommunchefsträff. Det har att göra med att vi i morgon och på fredag ska vara med på den nationella kommunchefsträffen som genomförs i Stockholm. Vi kommunchefer från Norrbotten har inte prioriterat denna nationella kommunchefsträff i så stor utsträckning tidigare. Nu har vi bestämt att vi ska vara med och påverka agendan genom att vara med på konferensen i Stockholm.
Emerich Roth
Måndag den 17 mars 2014
På morgonen var jag med på ett möte där vi gick igenom läget i arbetet vi ska göra inför en eventuell gruvetablering i Kallak utanför Jokkmokk. Sedan hade jag ett ledningsgruppsmöte och därefter var jag med på ett lunchmöte med representanter från Jordbruksverket. Det har att göra med det faktum att Jokkmokk är Matlandethuvudstadsår i år. En stor konferens kommer att genomföras i Jokkmokk i juni och nu är Jordbruksverket på plats i Jokkmokk och rekognosticerar.
På eftermiddagen var jag på en gripande och viktig utbildningsdag. Emerich Roth – en av få överlevande från koncentrationslägren under andra världskriget som fortfarande är i livet – är här i Jokkmokk och pratar om främlingsfientlighet, rasism och nazism för samtliga anställda i Jokkmokks kommun.
Emerich fyller 90 år om några månader. Han är fortfarande väldigt engagerad och berättar med inlevelse om de hemskheter han varit med om.
På morgonen var jag med på ett möte där vi gick igenom läget i arbetet vi ska göra inför en eventuell gruvetablering i Kallak utanför Jokkmokk. Sedan hade jag ett ledningsgruppsmöte och därefter var jag med på ett lunchmöte med representanter från Jordbruksverket. Det har att göra med det faktum att Jokkmokk är Matlandethuvudstadsår i år. En stor konferens kommer att genomföras i Jokkmokk i juni och nu är Jordbruksverket på plats i Jokkmokk och rekognosticerar.
På eftermiddagen var jag på en gripande och viktig utbildningsdag. Emerich Roth – en av få överlevande från koncentrationslägren under andra världskriget som fortfarande är i livet – är här i Jokkmokk och pratar om främlingsfientlighet, rasism och nazism för samtliga anställda i Jokkmokks kommun.
Emerich fyller 90 år om några månader. Han är fortfarande väldigt engagerad och berättar med inlevelse om de hemskheter han varit med om.
Bo, äta och göra
Fredag den 14 mars 2014
På morgonen var jag på Strukturums fredagsmöte. Där fick vi ta del av många intressanta utbildningar som är på gång inom Lapplands Lärcentra. Det handlade bland annat om turistiska utbildningar och olika matutbildningar som är på gång. Vi fick också ta del av lite mer information kring allt som händer kring det faktum att Jokkmokk är Matlandethuvudstad nu i år 2014.
Sedan var jag tillsammans med cirka 20 olika deltagare på ett möte om hur vi kan utveckla området kring Dálvvadissjön i centrala Jokkmokk på bästa sätt. Det finns planer om ett hotellbygge där och vi har under en tid pratat om att det vore en bra plats för att bygga en parlamentsbyggnad åt Sametinget där vid Dálvvadissjöns strand. Samtidigt finns planer på en designträdgård som kunde komplettera Fjällträdgården på ett bra sätt.
Det är viktigt att vi nu belyser farhågor och svårigheter som kan uppstå om man fortsätter vidare kring dessa planer. Renskötseln kan påverkas, det rörliga friluftslivet likaså och precis i området finns det mycket viktiga fågelmatningsstället som är världsunikt på olika sätt.
Genom att träffas och samtala kan vi kanske undranröja de negativa situationer som kan uppstå om det blir olika satsningar inom detta vackra och viktiga område i centrala Jokkmokk.
På eftermiddagen var jag och ekonomichefen på ett telefonmöte med de övriga kommun- och ekonomicheferna inom Lapplands kommunalförbund gällande olika budgetfrågor inför år 2015.
På morgonen var jag på Strukturums fredagsmöte. Där fick vi ta del av många intressanta utbildningar som är på gång inom Lapplands Lärcentra. Det handlade bland annat om turistiska utbildningar och olika matutbildningar som är på gång. Vi fick också ta del av lite mer information kring allt som händer kring det faktum att Jokkmokk är Matlandethuvudstad nu i år 2014.
Sedan var jag tillsammans med cirka 20 olika deltagare på ett möte om hur vi kan utveckla området kring Dálvvadissjön i centrala Jokkmokk på bästa sätt. Det finns planer om ett hotellbygge där och vi har under en tid pratat om att det vore en bra plats för att bygga en parlamentsbyggnad åt Sametinget där vid Dálvvadissjöns strand. Samtidigt finns planer på en designträdgård som kunde komplettera Fjällträdgården på ett bra sätt.
Det är viktigt att vi nu belyser farhågor och svårigheter som kan uppstå om man fortsätter vidare kring dessa planer. Renskötseln kan påverkas, det rörliga friluftslivet likaså och precis i området finns det mycket viktiga fågelmatningsstället som är världsunikt på olika sätt.
Genom att träffas och samtala kan vi kanske undranröja de negativa situationer som kan uppstå om det blir olika satsningar inom detta vackra och viktiga område i centrala Jokkmokk.
På eftermiddagen var jag och ekonomichefen på ett telefonmöte med de övriga kommun- och ekonomicheferna inom Lapplands kommunalförbund gällande olika budgetfrågor inför år 2015.
Jokkmokk redovisar plusresultat
Måndag den 10 mars 2014
På morgonen hade jag ett möte med socialchefen och personalchefen. Sedan hade vi ett kort möte med ledningsgruppen. Därefter startade dagens möte med kommunstyrelsens arbetsutskott.
Första punkten handlade om en dammhaveriplan och vi diskuterade även hur den centrala krisledningsorganisationen (CKL) ska se ut i framtiden. Vi fortsatte att behandla ett antal olika fastighetsfrågor och även diverse investeringsärenden.
Sedan fick vi en genomgång av bokslutsärendet. Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat på drygt tio miljoner kronor för år 2013. Det är knappt sju miljoner kronor bättre än vad som är budgeterat. De största förklaringarna till detta mycket goda resultat är några stora engångsposter. Främst AFA-pengarna som förklarar cirka sex miljoner kronor. Dessutom har Jokkmokks kommun sålt Porjus fiskodling vilket tillsammans genererat stora engångsintäkter.
Socialchefen var på besök och redogjorde i några olika frågor. Ett ärende om bostadsförsörjningsplanen diskuterades och en fråga om validering som är kopplat till den strategiska planen behandlades.
På morgonen hade jag ett möte med socialchefen och personalchefen. Sedan hade vi ett kort möte med ledningsgruppen. Därefter startade dagens möte med kommunstyrelsens arbetsutskott.
Första punkten handlade om en dammhaveriplan och vi diskuterade även hur den centrala krisledningsorganisationen (CKL) ska se ut i framtiden. Vi fortsatte att behandla ett antal olika fastighetsfrågor och även diverse investeringsärenden.
Sedan fick vi en genomgång av bokslutsärendet. Jokkmokks kommun redovisar ett positivt resultat på drygt tio miljoner kronor för år 2013. Det är knappt sju miljoner kronor bättre än vad som är budgeterat. De största förklaringarna till detta mycket goda resultat är några stora engångsposter. Främst AFA-pengarna som förklarar cirka sex miljoner kronor. Dessutom har Jokkmokks kommun sålt Porjus fiskodling vilket tillsammans genererat stora engångsintäkter.
Socialchefen var på besök och redogjorde i några olika frågor. Ett ärende om bostadsförsörjningsplanen diskuterades och en fråga om validering som är kopplat till den strategiska planen behandlades.
Jämställdhet och bokslut
Onsdag den 5 mars 2014
Idag har jag haft olika träffar och genomgångar med olika kollegor. Jag har jobbat med bokslutsfrågor tillsammans med ekonomichefen. Jag har haft en sittning och en genomgång med skolchefen. Jag har även gått igenom olika frågor med tekniska chefen och med kommunalrådet.
Jag har även jobbat med olika frågor kring jämställdhetsarbetet som nu ska intensifieras. Jag har fått en fråga kring detta i ett tidigare blogginlägg. Frågan handlar om hur könsfördelningen ser ut bland de anställda i Jokkmokks kommun. Och frågan handlar även om hur vi jobbar för att lyfta fram kvinnor mer i organisationen.
Tyvärr har vi inte en jämn könsfördelning bland våra cirka 450 medarbetare i Jokkmokks kommun. Det är ungefär 83 procent kvinnor och 17 procent män bland våra anställda. Det är inte alls bra siffror. Det finns många fler siffror som visar på att vi inte jobbar i en helt jämställd organisation. Det arbete som nu ska göras ska handla om hur vi kan tänka på alla dessa viktiga jämställdhetsfrågor i våra olika verksamheter och avdelningar inom Jokkmokks kommun.
Inom min ledningsgrupp som består av de nio högsta cheferna i Jokkmokks kommun så har vi i alla fall en så jämn könsfördelning som vi kan ha. Vi är fem män och fyra kvinnor i min ledningsgrupp. Det är jag mycket glad över. Jag är också glad över att jag i min ledningsgrupp har stor spridning i ålder. Jag har chefer som är födda på alla decennier från 1940-talet till 1980-talet. Det tycker jag är bra och det berikar diskussionerna på ett bra sätt.
Idag har jag haft olika träffar och genomgångar med olika kollegor. Jag har jobbat med bokslutsfrågor tillsammans med ekonomichefen. Jag har haft en sittning och en genomgång med skolchefen. Jag har även gått igenom olika frågor med tekniska chefen och med kommunalrådet.
Jag har även jobbat med olika frågor kring jämställdhetsarbetet som nu ska intensifieras. Jag har fått en fråga kring detta i ett tidigare blogginlägg. Frågan handlar om hur könsfördelningen ser ut bland de anställda i Jokkmokks kommun. Och frågan handlar även om hur vi jobbar för att lyfta fram kvinnor mer i organisationen.
Tyvärr har vi inte en jämn könsfördelning bland våra cirka 450 medarbetare i Jokkmokks kommun. Det är ungefär 83 procent kvinnor och 17 procent män bland våra anställda. Det är inte alls bra siffror. Det finns många fler siffror som visar på att vi inte jobbar i en helt jämställd organisation. Det arbete som nu ska göras ska handla om hur vi kan tänka på alla dessa viktiga jämställdhetsfrågor i våra olika verksamheter och avdelningar inom Jokkmokks kommun.
Inom min ledningsgrupp som består av de nio högsta cheferna i Jokkmokks kommun så har vi i alla fall en så jämn könsfördelning som vi kan ha. Vi är fem män och fyra kvinnor i min ledningsgrupp. Det är jag mycket glad över. Jag är också glad över att jag i min ledningsgrupp har stor spridning i ålder. Jag har chefer som är födda på alla decennier från 1940-talet till 1980-talet. Det tycker jag är bra och det berikar diskussionerna på ett bra sätt.
Medborgardialog och Sápmi Awards
Tisdag den 4 mars 2014
På förmiddagen hade vi ett möte med samebyarnas ordförande. Vi diskuterade olika aktuella frågor som gruvfrågor, ministerbesök, medborgardialog, skoterförbud och tågens renpåkörningar.
Eftersom vi tidigare fått besked om att inga ministrar har möjlighet och tid att medverka i en medborgardialog i Jokkmokk innan valet i september 2014 och att i stället statssekreterare Håkan Ekengren kan komma så diskuterade vi olika förslag på datum för nästa medborgardialog.
I samråd med samebyarnas ordförande bestämde vi att vi inte ska genomföra någon medborgardialog innan den 20 maj utifrån det faktum att renskötarna är fullt upptagna fram till dess.
På förmiddagen hade vi ett möte med samebyarnas ordförande. Vi diskuterade olika aktuella frågor som gruvfrågor, ministerbesök, medborgardialog, skoterförbud och tågens renpåkörningar.
Eftersom vi tidigare fått besked om att inga ministrar har möjlighet och tid att medverka i en medborgardialog i Jokkmokk innan valet i september 2014 och att i stället statssekreterare Håkan Ekengren kan komma så diskuterade vi olika förslag på datum för nästa medborgardialog.
I samråd med samebyarnas ordförande bestämde vi att vi inte ska genomföra någon medborgardialog innan den 20 maj utifrån det faktum att renskötarna är fullt upptagna fram till dess.
Jag hade sedan en genomgång med ekonomichefen om det aktuella bokslutsläget för år 2013. På eftermiddagen hade jag ett möte med personalchefen och sedan var jag med utvecklingscheferna på ett videomöte med representanter från Östersunds kommun.
Vi pratade om hur vi tillsammans kan jobba vidare med frågan kring Sápmi Awards. Det treåriga projektet är nu efter sommarens Sápmi Awards färdigt och vi söker lösningar om hur vi kan jobba vidare med detta i framtiden.
Vi pratade om hur vi tillsammans kan jobba vidare med frågan kring Sápmi Awards. Det treåriga projektet är nu efter sommarens Sápmi Awards färdigt och vi söker lösningar om hur vi kan jobba vidare med detta i framtiden.
