Klimatförändringar och gruvdrift påverkar renskötseln
På morgonen var jag på Strukturums morgonmöte. Där fick vi lyssna på renskötaren Mats Peter Åstot som berättade om renskötseln och de utmaningar som finns just nu. Vi fick en mycket bra beskrivning av hur effekterna av klimatförändringar påverkar renskötseln negativt. Vi fick även ta del av hur en eventuell gruvetablering i Kallak också påverkar renskötseln negativt.
Sedan var jag på ett möte med personalchefen och en konsult gällande frågor kring arkiv, systemdokumentation, arbetsmiljö och liknande. Därefter var jag med på ett möte kring Sápmi Awards och hur vi ska jobba vidare med den frågan.
Sedan hade jag ett möte med ekonomichefen där vi gick igenom läget i bokslutsarbetet för år 2013 och även lite praktiska frågor gällande budget 2014 och förutsättningar inför år 2015.
På eftermiddagen hade jag ett möte med personalchefen om olika aktuella frågor. Därefter hade jag ett telefonmöte med arkitekten som bland annat jobbar med LávvuHotel. Vi planerar ett möte och en genomgång i den frågan.
"Vi fick en mycket bra beskrivning av hur effekterna av klimatförändringar påverkar renskötseln negativt. Vi fick även ta del av hur en eventuell gruvetablering i Kallak också påverkar renskötseln negativt."
Okej, vad innebär det i praktiken? Självklart påverkas en gruvetablering renskötseln negativt, men ser renskötarna ingen lösning på problematiken?
I klartext; ska vi låta alla områden som det idag bedrivs renskötsel på diktera användningsområdet för denna mark för all framtid? Går det att samsas?
MVH
Joshua
Joshua
Problemet är att den stora yta du anger inte är tillgänglig för renbete. Den innefattar bl.a.
enormt stora områden kalhyggen där inget bete finns.
I t.ex. Jokkmokk är stora ytor skyddade men väldigt
lite av det är skogsmark. Marken ovan den sk odlingsgränsen var tänkt vara vikt år enbart renbete från början men sedan har staten gjort en ändamålsglidning och börjat exploatera naturen där.
Ok, förstår problematiken - men att samsas måste väl ändå vara en möjlighet, med ekonomisk ersättning för stödutfodring och liknande?
Du måste förstå att för mig, som kommer söderifrån, är helt enkelt krånglet om utrymmet nästan obegripligt.
Dessutom, finns inte alternativet att det finns för många renar i omlopp?
Joshua
Jag skulle nog vilja påstå att man från renskötselns sida varit alldeles för toleranta mot intrång under lång tid och att en smärtgräns nu verkligen börjar vara nådd. T.ex. är det nu aktuella Kallak-området ett mycket kritiskt område för samebyn. Frågan om det är för mycket renar blir egentligen felställd. Det krävs ett antal renar om man ska kunna försörja sig på renskötsel. Minskade renbetesområden medför tillslut att antalet renar minskar, av lätt förståeliga skäl.
Okej, inte för att låta otrevlig, men på exakt vilket sätt är Kallakområdet ett mycket kritiskt område för samebyn.
Jag skulle alltså vilja veta de exakta anledningarna, och inte bara höra en återupprepning av de generella påståendena som florerat i media?
