Gruva och transportfrågor
Onsdag den 15 maj 2013
Idag har jag varit på ett möte och en workshop som handlar om kommunikationer och transportfrågor som har koppling till en eventuell gruva utanför Jokkmokk inom några år.
Trafikverket har bjudit in till mötet och de höll i hela upplägget. På mötet var vi några representanter från Jokkmokks kommun. Gällivare kommun var representerad, länsstyrelsen likaså och självklart var Jokkmokk Iron Mines AB med. Dessutom var VD:n för Inlandsbanan AB med och representanter från berörda samebyar och markägaren Jokkmokks Allmänning var med på mötet.
Vi fick till att börja med en presentation om läget just nu från gruvbolagets sida.
Gruvbolaget lämnade in en bearbetningskoncession till Bergsstaten den 25 april. En provbrytning ska genomföras nu i sommar. Cirka 400 ton ska provbrytas.
Just nu siktar gruvbolaget på en start av gruvbrytningen år 2018. Man beräknar att vid full produktion ska 4,2 miljoner ton per år i koncentrat transporteras ut från gruvan.
Huvudalternativet är att transportera malmen på järnväg. Antingen till Luleå eller också till Narvik. På malmbanan är det trångt men det finns ändå utrymme för mer tåg. Den största utmaningen är att ta sig till Gällivare med malmen.
Tre alternativ finns just nu.
• Bygg ny järnväg från Kallak till inlandsbanan strax söder om Porjus. Elektrifiera inlandsbanan och rusta upp den till 30 tons axeltryck.
• Kör lastbil till en omlastningsplats på inlandsbanan vid Vaijkijaur norr om Jokkmokks samhälle. Elektrifiera inlandsbanan och rusta den till att klara 30 tons axeltryck.
• Kör lastbil hela vägen från Kallak till Gällivare. Rusta väg E45.
Att bygga järnväg är en lång process. Det tar många år innan en eventuellt ny järnväg är byggd. Vi pratade även om ett alternativ att bygga tunnel för den nya sträckningen.
Att bygga en tunnel blir dyrare jämfört med att bygga järnväg på marken men kanske inte jättemycket dyrare. Det vore intressant att få se en kalkyl på vad det skulle kosta. Man löser många andra utmaningar med flyttleder och renbetesland genom en tunnellösning. Dessutom blir det en kortare sträcka som ska byggas om det blir en tunnel jämfört med att bygga på land.
Idag har jag varit på ett möte och en workshop som handlar om kommunikationer och transportfrågor som har koppling till en eventuell gruva utanför Jokkmokk inom några år.
Trafikverket har bjudit in till mötet och de höll i hela upplägget. På mötet var vi några representanter från Jokkmokks kommun. Gällivare kommun var representerad, länsstyrelsen likaså och självklart var Jokkmokk Iron Mines AB med. Dessutom var VD:n för Inlandsbanan AB med och representanter från berörda samebyar och markägaren Jokkmokks Allmänning var med på mötet.
Vi fick till att börja med en presentation om läget just nu från gruvbolagets sida.
Gruvbolaget lämnade in en bearbetningskoncession till Bergsstaten den 25 april. En provbrytning ska genomföras nu i sommar. Cirka 400 ton ska provbrytas.
Just nu siktar gruvbolaget på en start av gruvbrytningen år 2018. Man beräknar att vid full produktion ska 4,2 miljoner ton per år i koncentrat transporteras ut från gruvan.
Huvudalternativet är att transportera malmen på järnväg. Antingen till Luleå eller också till Narvik. På malmbanan är det trångt men det finns ändå utrymme för mer tåg. Den största utmaningen är att ta sig till Gällivare med malmen.
Tre alternativ finns just nu.
• Bygg ny järnväg från Kallak till inlandsbanan strax söder om Porjus. Elektrifiera inlandsbanan och rusta upp den till 30 tons axeltryck.
• Kör lastbil till en omlastningsplats på inlandsbanan vid Vaijkijaur norr om Jokkmokks samhälle. Elektrifiera inlandsbanan och rusta den till att klara 30 tons axeltryck.
• Kör lastbil hela vägen från Kallak till Gällivare. Rusta väg E45.
Att bygga järnväg är en lång process. Det tar många år innan en eventuellt ny järnväg är byggd. Vi pratade även om ett alternativ att bygga tunnel för den nya sträckningen.
Att bygga en tunnel blir dyrare jämfört med att bygga järnväg på marken men kanske inte jättemycket dyrare. Det vore intressant att få se en kalkyl på vad det skulle kosta. Man löser många andra utmaningar med flyttleder och renbetesland genom en tunnellösning. Dessutom blir det en kortare sträcka som ska byggas om det blir en tunnel jämfört med att bygga på land.
Kommentarer
Trackback
