Toalettbesök
Lördag den 29 oktober 2011
Nu ska jag berätta om ett toalettbesök i Huddinge. Lugn, bara lugn, jag ska inte gå in på alla detaljer.
Det är en ganska lång berättelse men orkar du läsa igenom den så får du dig ett gott skratt.
Så här var det.
Näringslivschefen och jag skulle gå och äta. Vi gick på en hamburgerrestaurang i närheten av Huddinge Centrum. Obs, detta var innan jokkmokksföretagen kommit igång med sin matförsäljning i Huddinge Centrum.
När vi ätit skulle jag gå på toaletten.
Jag fick dock inte igång lyset inne på toaletten. Hur jag än sökte fann jag ingen lysknapp. Jag satte handen för alla möjliga saker som skulle kunna tänkas leda till att lyset tändes. Eftersom vi jobbat mycket med energibesparingar hemma i Jokkmokk så tänkte jag att det nog var någon rörelsedetektor eller liknande som skulle göra att lyset tändes. Men, inget lyse tändes. Tanken om att dolda kameran var i farten slog mig också.
Nå, jag gick till kassan där det var mycket folk och jag undrade hur man fick igång lyset på toaletten. Jaha, sa expediten, och frågade en fråga som jag överhuvudtaget inte kunde riktigt förstå syftet med. ”Är dörren stängd” frågade hos. Jag svarade att jag inte visste. Jag sa att jag står nu här och jag är 20 meter från toalettdörren och jag har ingen aning om huruvida dörren är stängd eller inte. Jag sa att jag tror att jag inte stängde dörren när jag gick hit för att fråga hur man slår på lyset.
Okej, vänta lite sa expediten och tryckte på en knapp på väggen. Nu ska lyset vara på säger hon.
Jag gick tillbaka och där lyste lyset. Jag gick in och skulle stänga och låsa dörren men det strulade lite när jag skulle låsa dörren. Jag tog därför ett omtag och öppnade dörren för att dra igen den lite rejälare. När jag öppnade dörren så slocknade lyset.
Jaha, det var bara att gå tillbaka till expediten och förklara läget. Jag sa att lyset lyste när jag kom men det slocknade när jag öppnade dörren för att låsa.
Okej, sa den unga tjejen och tryckte återigen på samma knapp och sa att nu ska det lysa.
Jag gick tillbaka till toaletten men där lyste inget lyse.
För tredje gången gick jag tillbaka till den unga tjejen. Jag sa – nästan lite irriterat måste jag medge – att detta börjar bli lite pinsamt. Jag frågade expediten vad hon trodde att jag gjorde för fel och vad jag ska göra för att få på lyset.
Ja, hon kunde inte riktigt förklara vad som hände utan tryckte på samma knapp igen och bad mig försöka en gång till.
Jag gick återigen till toaletten. Lyset lyste. Jag drog igen dörren med stor beslutsamhet och med rejäl kraft och hoppades att jag därmed kunde låsa dörren utan att behöva öppna den igen. Det gick faktiskt riktigt bra denna gång och jag kunde uträtta det jag för länge sedan hade planerat att uträtta.
Väl tillbaka till min kollega berättade jag hela min historia. Jag vet att jag sa att det måste vara väldigt opraktiskt att ha detta system att man måste gå till kassan för att säga att lyset ska slås på inne på toaletten. Och vi sa också att det skulle väl i alla fall vara på sin plats med en upplysande informationsskylt vid toalettdörren om att man ska gå till kassan för att få lyset påslaget.
Nåväl, vi gick till toalettdörren för att nu verkligen konstatera att det inte fanns någon information om allt detta. Mitt i alltihop kanske det fanns en skylt men att jag inte såg den.
Döm om vår förvåning då vi såg en myntautomat utanför toalettdörren på restaurangen. Vi konstaterade snabbt att om jag stoppat i fem kronor i myntautomaten hade jag säkert fått lyset påslaget per automatik och omedelbart. Och lyset slocknar när man sedan öppnar dörren. Det var säkert därför expediten frågade mig frågan som jag återgav i början av denna berättelse, alltså den som handlade om huruvida dörren var stängd eller inte.
Jag hade alltså plankat in på toaletten och tjafsat med en oskyldig ung expedit.
