andersnygards

Tisdag den 31 maj 2011

I kväll fick jag ett konstigt telefonsamtal. Jag svarar och en mansröst med skånsk dialekt börjar prata.

Han förklarar att han inte riktigt vet hur han ska säga. Han säger att han har en mycket konstig fråga att ställa. Då hinner man tänka väldigt mycket. I alla fall hinner jag tänka en mängd olika konspiratoriska tankar som handlar om att jag på något sätt ska bli lurad.

Det visade sig att den skånska rösten tillhörde Ola. Ola förklarar att han har en kompis som håller på att cykla från Malmö till Kiruna. Kompisen har nu fått problem med cykeln, framförallt en mängd punkteringar. Han har nu ändå tagit sig till Jokkmokk men cykeln går inte att fortsätta använda.

Jag hinner fundera mycket på vart i detta sammanhang jag ska kunna komma in.

Jag får reda på det då Ola säger att han googlat på långa cykelfärder och Jokkmokk och därmed fått fram mitt namn via en tidningsartikel om min cykeltur för snart ett år sedan då jag cyklade från Jokkmokk till Bollnäs.

Vi pratade en stund och jag förstod att cyklisten – som för övrigt heter Mathias – inte kunnat få hjälp hos varken den lokala cykelhandlaren eller den lokala sportaffären.

Jag och Ola pratade vidare om vad egentligen Mathias önskemål och behov var. Vill han låna en cykel eller vill han köpa en cykel eller vill han få sin gamla cykel lagad. Om han skulle låna en cykel så skulle följdfrågan vara hur han skulle kunna lämna tillbaka den.

Vi spekulerade hejvilt och lösningsinriktat ett bra tag. Sedan bestämde vi som så att Mathias skulle ringa mig och komma förbi mig så får han och jag resonera vidare. Jag sa att under tiden kan jag ringa runt till några vänner och höra om de har någon lösning.

Jag ringde till min gode vän Mikael P. Efter ett tag föreslog han att vi kunde kolla med polisen. De kanske hade någon upphittad cykel eller något stöldgods man kunde få låna. Jag ringde då min gode vän polisen Tony.

Tony kunde direkt säga att polisen inte hade några hittegodscyklar eller liknande i Jokkmokk. Däremot sa han efter ett tags funderande att de har polistjänstecyklar i Jokkmokk. Han sa att han kunde kolla om det var möjligt att låna ut en tjänstecykel.

Sagt och gjort. Efter tio minuter ringer Tony tillbaka och säger att det är fixat. Jag ringer tillbaka till Ola och berättar att allt nu har löst sig. Jag får Mathias telefonnummer och ringer honom. Mathias blir jätteglad över lösningen. Jag ger Tonys telefonnummer till Mathias och de får nu prata ihop sig över hur de ska fixa allt praktiskt.

Jag ser på Mathias hemsida – http://maran.nilsthulin.com – att det löste sig bra och det fina i kråksången var ju att Mathias inte behövde fixa tillbaka cykeln han lånade till Jokkmokk. Det räckte med att lämna den på polisstationen i Kiruna.

Kul att det gick att hjälpa till.