Kooperativet Rosen
Torsdag den 29 oktober 2009
Idag har vi varit på ytterligare studiebesök. Det första sociala företaget vi besökte hette Le Rose Cooperative. Det var ett socialt företag som hade som inriktning att ta hand om mentalt handikappade. Kooperativet drevs på ett vackert område med cirka 15 hektar land strax utanför Florens. Där hade man tre hästar och man odlade örter och grönsaker. Man hade ett ställe där man drejade och jobbade med lera på olika sätt. Man jobbade också med dans och musik på olika sätt.
Vi blev väldigt väl mottagna och vi en mycket bra presentation av stället av en kvinna som var född och uppvuxen i Sussex i södra England och som hade flyttat till Florens som 16-åring för att studera och väl där träffat sin käresta och blev sedan kvar i landet. Hon hade jobbat som fotomodell för länge sedan och hade nu sedan många år jobbat i kooperativet. Hon brann verkligen för denna verksamhet och berättade ingående hur man jobbade med detta sociala företag. Det var väldigt intressant och vi fick otroligt mycket information som vi alla kände var väldigt nyttigt för oss.
Vi åt lunch på detta ställe och åkte sedan vidare för nästa studiebesök. Nu åkte vi till ett tryckeri där man i ett socialt företag jobbade med att framställa trycksaker åt ett multinationellt företag. Man omsatte cirka fem miljoner kronor per år på tryckeriet. Man hade även personal som jobbade med arbetsuppgifter direkt inne i företaget som köpte tjänsterna från den sociala företaget.
I samma koncern ingick även ett tvätteri. Vi åkte från tryckeriet till tvätteriet och gjorde ytterligare ett studiebesök där. Där jobbade utvecklingsstörda och handikappade av olika slag med att tvätta kläder. Kunderna var främst från olika äldreboenden. Vi fick återigen en mycket bra information och vi blev mottagna med stor gästfrihet på alla sätt och vis.
På vår gemensamma avslutningsmiddag satt vi och utbytte erfarenheter av alla olika slag. Det blev några olika tal av olika inblandade. Det som berörde mig mest var några vackra ord av en av deltagarna från Älvsbyn. Lottie berättade vad denna resa betydde för henne i den situation hon befinner sig i och det var mycket fint och härligt att höra dessa ärliga och uppriktiga ord från en av deltagarna i projektet.
Idag har vi varit på ytterligare studiebesök. Det första sociala företaget vi besökte hette Le Rose Cooperative. Det var ett socialt företag som hade som inriktning att ta hand om mentalt handikappade. Kooperativet drevs på ett vackert område med cirka 15 hektar land strax utanför Florens. Där hade man tre hästar och man odlade örter och grönsaker. Man hade ett ställe där man drejade och jobbade med lera på olika sätt. Man jobbade också med dans och musik på olika sätt.
Vi blev väldigt väl mottagna och vi en mycket bra presentation av stället av en kvinna som var född och uppvuxen i Sussex i södra England och som hade flyttat till Florens som 16-åring för att studera och väl där träffat sin käresta och blev sedan kvar i landet. Hon hade jobbat som fotomodell för länge sedan och hade nu sedan många år jobbat i kooperativet. Hon brann verkligen för denna verksamhet och berättade ingående hur man jobbade med detta sociala företag. Det var väldigt intressant och vi fick otroligt mycket information som vi alla kände var väldigt nyttigt för oss.
Vi åt lunch på detta ställe och åkte sedan vidare för nästa studiebesök. Nu åkte vi till ett tryckeri där man i ett socialt företag jobbade med att framställa trycksaker åt ett multinationellt företag. Man omsatte cirka fem miljoner kronor per år på tryckeriet. Man hade även personal som jobbade med arbetsuppgifter direkt inne i företaget som köpte tjänsterna från den sociala företaget.
I samma koncern ingick även ett tvätteri. Vi åkte från tryckeriet till tvätteriet och gjorde ytterligare ett studiebesök där. Där jobbade utvecklingsstörda och handikappade av olika slag med att tvätta kläder. Kunderna var främst från olika äldreboenden. Vi fick återigen en mycket bra information och vi blev mottagna med stor gästfrihet på alla sätt och vis.
På vår gemensamma avslutningsmiddag satt vi och utbytte erfarenheter av alla olika slag. Det blev några olika tal av olika inblandade. Det som berörde mig mest var några vackra ord av en av deltagarna från Älvsbyn. Lottie berättade vad denna resa betydde för henne i den situation hon befinner sig i och det var mycket fint och härligt att höra dessa ärliga och uppriktiga ord från en av deltagarna i projektet.
Kommentarer
Postat av: LottieLou
tänkte bara säga att det var en förjäkla kul upplevelse att få följa med projektet till Italien, och Janne sa till mig att jag borde läsa din blogg, för det fanns visst en liten notis om mig :) kul tänkte jag och blev alldeles rörd igen. tack för att jag fick följa med och det här var något jag sent kommer att glömma // en HEL nöjd projekt deltagare
Postat av: Anders Nygårds
Tack själv Lottie. Det var verkligen en intressant resa och det var jättekul att lära känna er alla.
Trackback
