Ojämställdhet!
Juldagen 2008
Ni trogna läsare har förstått att mormor är på besök. Hon har varit med som ett gott exempel i flera olika sammanhang. Bland annat var hon med som ett konkret exempel i debatten om Murjeks järnvägsstation. När Jokkmokks kommun diskuterade med Länstrafiken i Norrbotten och med SJ om möjligheten - eller rättare sagt omöjligheten - att boka biljett via Murjeks järnvägsstation så var mormor det konkreta exemplet i den frågan.
Nu är det dags igen. Denna gång är hon med som ett konkret exempel i jämställdhetsdebatten. Lyssna här!
För någon dag sedan skulle mormor ringa till en väninna i södra Sverige och önska god jul. Men mormor hade glömt adressboken och då framförallt telefonnumret hemma i Hälsingland. Inga problem, sa jag, Det är bara att gå in på hitta.se så finns alla uppgifter där.
Sagt och gjort. Nå, vad heter din väninna, frågade jag. Ja, hennes man heter xx, säger mormor. Jo, men vad heter hans fru, det är ju till henne du ska ringa, säger jag. Jo, men jag tror inte hon står i telefonkatalogen, säger mormor, varpå jag glatt säger att i dagens jämställda samhälle så är det självklart att alla finns med på hitta.se.
Jag går då in på denna hemsida och skriver in väninnans namn och bostadsort men får då till min förskräckelse besked om att någon sådan person inte finns. Vi provar då med hennes mans namn och där ploppar adress och telefonnummer upp omedelbart.
Mormors problem är därmed löst. Hon kan ringa till sin vänninna och önska god jul.
Men för mig uppstod ett nytt problem. Jag konstaterar att i en viss generation är ungefär hälften av Sveriges invånare helt enkelt borta i dessa sammanhang. De existerar helt enkelt inte, För att få tag i en gift kvinna av modell äldre (exakt var gränsen för att vara modell äldre går vet jag inte) så måste man veta vad hennes man heter.
Snacka om ojämställdhet!
Undrar hur lång tid det ska gå innan detta ändras. Ska vi behöva vänta till dess att denna äldre generation har lämnat detta jordeliv eller är det en fråga som ur ett jämställdhetsperspektiv måste lösas tidigare än så. Mormor själv säger att det inte känns som något problem att man måste hålla reda på vad väninnornas äkta makar heter och så kanske det är. För henne är det normalt eftersom det alltid varit så för henne och för hennes generation.
Men vill man ha större genomslagskraft i jämställdhetsfrågan så är det nog läge att ändra även i telefonkataloger och på hitta.se.
Ni trogna läsare har förstått att mormor är på besök. Hon har varit med som ett gott exempel i flera olika sammanhang. Bland annat var hon med som ett konkret exempel i debatten om Murjeks järnvägsstation. När Jokkmokks kommun diskuterade med Länstrafiken i Norrbotten och med SJ om möjligheten - eller rättare sagt omöjligheten - att boka biljett via Murjeks järnvägsstation så var mormor det konkreta exemplet i den frågan.
Nu är det dags igen. Denna gång är hon med som ett konkret exempel i jämställdhetsdebatten. Lyssna här!
För någon dag sedan skulle mormor ringa till en väninna i södra Sverige och önska god jul. Men mormor hade glömt adressboken och då framförallt telefonnumret hemma i Hälsingland. Inga problem, sa jag, Det är bara att gå in på hitta.se så finns alla uppgifter där.
Sagt och gjort. Nå, vad heter din väninna, frågade jag. Ja, hennes man heter xx, säger mormor. Jo, men vad heter hans fru, det är ju till henne du ska ringa, säger jag. Jo, men jag tror inte hon står i telefonkatalogen, säger mormor, varpå jag glatt säger att i dagens jämställda samhälle så är det självklart att alla finns med på hitta.se.
Jag går då in på denna hemsida och skriver in väninnans namn och bostadsort men får då till min förskräckelse besked om att någon sådan person inte finns. Vi provar då med hennes mans namn och där ploppar adress och telefonnummer upp omedelbart.
Mormors problem är därmed löst. Hon kan ringa till sin vänninna och önska god jul.
Men för mig uppstod ett nytt problem. Jag konstaterar att i en viss generation är ungefär hälften av Sveriges invånare helt enkelt borta i dessa sammanhang. De existerar helt enkelt inte, För att få tag i en gift kvinna av modell äldre (exakt var gränsen för att vara modell äldre går vet jag inte) så måste man veta vad hennes man heter.
Snacka om ojämställdhet!
Undrar hur lång tid det ska gå innan detta ändras. Ska vi behöva vänta till dess att denna äldre generation har lämnat detta jordeliv eller är det en fråga som ur ett jämställdhetsperspektiv måste lösas tidigare än så. Mormor själv säger att det inte känns som något problem att man måste hålla reda på vad väninnornas äkta makar heter och så kanske det är. För henne är det normalt eftersom det alltid varit så för henne och för hennes generation.
Men vill man ha större genomslagskraft i jämställdhetsfrågan så är det nog läge att ändra även i telefonkataloger och på hitta.se.
Kommentarer
Postat av: Anna H
Min ömma moder, som var yrkesarbetande i hela sitt liv och dessutom i samma yrke som fadern blev nästan alltid presenterad via hans namn och yrke, alltså som: Fru Apotekare Nils... Trots att hon hade samma jobb!!! Det är ju inte så himla länge sedan!
Trackback
