Disputationsmiddag!
Lördag den 27 september 2008
Idag har jag fått vara med om min första disputationsmiddag. Ja, det är alltså inte jag som disputerat utan en vän och bekant till familjen.
Tänk att få gå på disputationsmiddag i Jokkmokk! Det händer inte precis varje dag. Men på lördagskvällen var det stor fest och baluns i Àjttes lokaler i Jokkmokk. Karin Lindahl Beland från Mattisudden disputerade i Uppsala på fredagen. Hon klarade sig enligt samstämmiga uppgifter galant på disputationen och kan därmed nu titulera sig doktor.
Stort grattis!
Italienare flyttar till Jokkmokk!
Fredag den 26 september 2008
På kvällen var jag tillsammans med frugan på Hotel Jokkmokk. Det var företagarföreningen i Jokkmokks kommun som bjudit in sina medlemmar med respektive till en mingelkväll.
Där fanns bland annat ett par från Italien som nyligen köpt ett hus i en by en bit utanför Jokkmokk. Han är fotograf och hon jobbar med layout och design. Kul att se att vår region attraherar folk från alla ställen runt om i världen. Med dagens tekniklösningar kan man med många jobb sitta i princip var som helst och ändå nå hela världen.
Tyck till om vad du vill!
I kväll har jag tillsammans med många andra varit på ett uppstartsmöte om hur vi i Jokkmokks kommun ska jobba med frågor så att vi får ett större engagemang och en större delaktighet bland kommuninvånarna i olika samhällsfrågor.
Vi var nog cirka 40 stycken som var med på mötet. Många från Jokkmokk men även från Vuollerim och Porjus. Det känns bra!
Jag tror att det är jätteviktigt att vi som är invånare orkar engagera oss i olika samhällsfrågor. Och för att orka engagera sig i denna typ av frågor är det jätteviktigt att vi känner att vi som kommunmedborgare kan påverka beslut på olika sätt.
Det betyder dock inte att alla får bestämma. Eftersom vi ofta tycker olika i olika typer av frågor så måste det ju bli som så att ett stort antal inte kommer att få sin vilja igenom. Men det viktiga är att vi ändå fortsätter att vara engagerade. Kanske är det då som så att vi nästa gång då vi tycker till i en viktig fråga så är det just min synpunkt som går igenom.
Annars är det mycket möten i budgetfrågorna just nu. Vi har fortfarande en lång bit kvar innan vi hittat alla förslag till kostnadssänkande förändringar som måste ske till år 2009 för att Jokkmokks kommun ska ha en budget i balans. Det vill säga en budget där intäkterna är större än kostnaderna.
I går kväll var jag på körträning. Det är verkligen roligt! Jag tror dessutom att det är ett mycket viktigt andningshål för mig personligen - och säkert för alla andra också. Men för min del är det definitivt som så att jag fyller på energi då jag en kväll i veckan får vara tillsammans med mina trevliga körkamrater och sjunga och ha trevligt.
Just i går var det dessutom extra trevligt då vi uppvaktade två av våra körmedlemmar som fyllt 50 år i sommar. Än en gång grattis Eva och Lena!
OJ! Frysarna fylls
Efter mycket bärplockning tidigare i sommar och höst så fylls nu frysarna på med kött i olika former. Älgjakten pågår för fullt i skogarna i norr och det har i veckan varit sarvslakt (ren) i bland annat Kuorpak, väster om Jokkmokk.
I går kväll var jag på föräldrarmöte på Östra skolan. Man visade bilder från tisdagens besök i Kuorpak. Alla elever i årskurs sju var på studiebesök på sarvslakten. Vi har en stor förmån i det att våra barn och elever i Jokkmokks kommun får möjlighet att vara med på denna typ av studiebesök och praktiska lektioner. Snacka om en optimal och intressant NO-lektion.
Annars har det varit väldigt mycket möten i veckan. Vi är mitt inne i budgetberedningen i Jokkmokk och fortfarande har vi inte hittat kostnadssänkande förändringar som gör att vi kan lägga en budget i balans inför år 2009.
Idag på förmiddagen har vi haft en informationsträff med alla arbetsledare i Jokkmokks kommuns organisation. Det handlade om vårt arbete med organisationsutvecklingsresan i Jokkmokk. Någon föreslog att vi skulle kalla vårt gemensamma arbete för OJ! Organisationsutveckling i Jokkmokks kommun! Det kändes som ett mycket bra arbetsnamn.
Resan som vi påbörjat känns otroligt spännande. Vi har nu haft ett antal möten i OJ-gruppen som består av fackliga representanter och tjänstemän. Politiken är också med på resan.
Jag känner att vi alla vill göra något riktigt bra utifrån de knappa resurser som finns tillhands. Genom att jobba på ett annat sätt och genom att sätta nyckelord som förtroende, dialog, delaktighet och tillit i fokus så har vi alla förutsättningar att lyckas med detta arbete.
Det är naturligtvis ett mycket hårt arbete vi har framför oss. Vi är ungefär 500 medarbetare i Jokkmokks kommun och om vi alla jobbar med dessa frågor så är jag helt övertygad om att vi kommer att få ett annat klimat och en annan organisationskultur i Jokkmokks kommun. Det kommer att ta tid men tillsammans fixar vi det!
EU-stöd och administrativt krångel
Fredag den 12 september 2008
Idag har jag tillsammans med flera andra lyssnat på en presentation av en representant från länsstyrelsen. Han pratade om möjligheten för företagare att kunna få ta del av EU-stöd i olika former.
Presentationen hölls i Strukturums lokaler i centrala Jokkmokk under det som benämns som "Fredagskaffe". Varje fredag mellan klockan åtta och nio hålls olika föredrag och presentationer med olika teman. Dessa möten är öppna för alla. Passa gärna på att besöka Strukturum någon fredagmorgon! www.strukturum.se
Presentationen var väldigt intressant. Men min reflektion är att det är ett så otroligt krångligt och svårt regelverk för att kunna få ta del av någon form av EU-stöd. Det resulterar i att de allra flesta småföretagare helt enkelt inte kan eller orkar sätta sig in i detta regelverk och man ger upp.
Man struntar helt enkelt i att söka dessa stöd!
Jag kan också säga att det i många fall även gäller för större företag och även för kommunen som organisation. Det krävs en redovisning utöver det vanliga för att överhuvudtaget kunna få ta del av stödet. För att det ska vara "lönsamt" att få ta del av EU-stöden så krävs det att det är väldigt stora belopp man pratar om. Annars kostar det mer än det smakar.
Jag förvånas över hur det kunnat bli så här. Varför är vi så otroligt noggranna och specifika i Sverige när det gäller dessa frågor. Efter förra helgens besök i Italien så kan jag gå i god för att man inte resonerar så här i Italien.
Där har man utgångspunkten att man ska försöka få så mycket medel som möjligt från Bryssel. Ju mer man kan spendera av EU-medlen i Italien desto bättre är det för italienarna.
Det känns som att vi I Sverige resonerar precis tvärtom. Vi tolkar det förhållandevis vida regelverket från Bryssel och sätter exakta, millimeternoggranna regler för olika saker när vi överför regelverket till de svenska förhållandena. Och nåde den företagare som hamnar en millimeter fel i dessa regelverk. Då fryser allt stöd inne och vi skickar pengarna tillbaka till Bryssel.
Om vi nu ska dra nytta av vårt medlemsskap i EU så borde vi i stället ta på oss de givmilda glasögonen i alla dessa sammanhang. Vill vi till exempel ha en glesbygd med ett ökat företagande så ska vi på alla möjliga sätt försöka stötta dessa entreprenörer och goda företagare som verkligen försöker överleva i glesbygden och som inte annat vill än att ha blomstrande och växande företag som i slutändan leder till att man anställer mer folk.
Självklart ska det finns regler som omöjliggör att lycksökare stoppar EU-stöden i egen ficka och konkursar sina företag kort därefter. Men det känns som att spannet däremellan och dagens snäva tolkningar är milsvida ifrån.
Budgetberedning
Idag började budgetberedningen. Det handlar om en serie av möten med kommunstyrelsens arbetsutskott där de medel som finns att fördela inför nästkommande år just precis ska fördelas bland de behövande till nästa år.
Problemet brukar vara att behovet av medel ofta är större än tillgången av resurser. Så även detta år!
Tyvärr kunde inte oppositionen vara med på dagens möte. Det betydde att när de allmäna förutsättningarna skulle presenteras så fanns endast tre stycken politiker med och alla dessa tre politiker var alltså från de styrande partierna i Jokkmokks kommun vilket inte känns riktigt bra. Även oppositionen bör vara med på dessa möten. Nåväl, vi får göra det bästa av situationen och jag hoppas att vi blir fulltaliga resten av mötena.
Vi kommer nu att hålla budgetberedningsmöten ungefär varannan dag i hela september månad med besökare från olika avdelningar och enheter under nästan varje dag. Vi kommer att stöta och blöta olika frågor och vi kommer förhoppningsvis fram till ett bra förslag till hur medlen ska fördelas mellan de behov som finns att tillgodose.
Reseberättelse och reflektioner från resan till Italien
Efter en lång resdag kom vi fram till Italien på torsdag kväll den fjärde. Vi möttes av värme, cirka 30 grader!
På fredagen var vi på ett seminarium om hållbar turism hela dagen. Det var föreläsare från såväl Italien, Frankrike och Sverige. Liz-Marie och Christian berättade från olika perspektiv om Jokkmokks arbete i Laponia-frågan. Dagen avslutades med grupparbeten om hur vi kan jobba vidare i detta samarbete gällande hållbar turism.
På fredagskvällen hölls en svenskafton utomhus. En bred inbjudan hade gått ut och det kom ungefär 100 personer och lyssnade på presentationer från kommunerna från norra Bohuslän och från oss från Jokkmokk. Vi bjöd på smakprover från norr i form av rökt renkorv, Jokkmokks falukorv och diverse olika klämmor. Vi avslutade med ett bejublat framträdande där vi sjöng Gulli-Gullan för italienarna!
Under hela lördagen var vi på ett studiebesök i en by högt upp i Appeninerna. Det var en fjällby som låg på cirka 1.000 meters höjd över havet och som jobbade med turismfrågorna på ett litet annorlunda sätt. Det var väldigt intressant att lyssna på företrädarna för denna by. Det var en liten pittoresk by som - trots att man endast var cirka 100 året runt bofasta - lyckats få till stånd en hållbar turism som växte väldigt mycket från år till år.
Direkt från denna by var vi och besökte en park som var en del av en nationalpark. Det var gamla byggnader, vackra skogar och ängar samt ett rikt djurliv i parken. Det fanns till och med vargar som kom och besökte området emellanåt.
Därifrån åkte vi vidare till en vingård i området. Där fick vi höra ägaren till vingården berätta om hur han jobbade och hur han hanterade vinrankorna. Han hade vinodling på cirka tio hektar runt själva vingården och ytterligare cirka femton hektar en bit därifrån. Det var olika druvsorter på olika ställen. Vi fick provsmaka druvorna direkt från vinrankorna och sedan fick vi gå in och höra och se hur vinproduktionen gick till. Därefter fick vi också provsmaka vinerna. Det var både röda och vita, mousserande och vanliga viner. Även ett mycket gott desertvin fanns att provsmaka.
Därmed var en väldigt intressant och lång dag till ända!
På söndagen var det marknad i Traversetolo. Det var en stor marknad mitt i centrum. Cirka 15.000 besökare var det någon som sa. Gatorna stängdes av på ett stort område och marknadsstånd sattes upp. Det fanns väldigt många marknadsstånd som sålde matvaror i form av ostar, skinkor och salamisorter i parti och minut. Kläder såldes det också mycket av på marknaden men även en massa andra olika saker. Variationen var väl som den sig bör vara på en marknad.
Även vi jokkmokkare hade ett stånd där vi presenterade Jokkmokk i alla tänkbara former. Rent generellt är italienarna inte så bra på att prata engelska. Men det spelade inte så stor roll på marknaden. Efter ett tag när vi blivit varma i kläderna sålde vi Jokkmokk genom att prata italienska (nästan) utan problem! Ord som bongiorno, prego, arividerci, svedese, capodanno al circolo polare och så vidare susade och for genom folkhavet på marknaden. Det existerade överhuvudtaget inga som helst språkliga hinder denna varma men ganska blåsiga dag.
På söndagskvällen var det en avskedsmiddag och sedan ytterligare en svenskafton där vi presenterade vårt område i norr. Denna gång var det inte lika välbesökt som på fredagskvällen. Men Gulli-Gullan satt nog lite bättre nu än på fredagen!
Måndagen var resdag. Vi förflyttade oss sakta med säkert från Italien och värmen i söder längre och längre norrut mot hösten och kylan. När vi kom hem till Jokkmokk strax efter två på natten låg kvicksilvret strax över fryspunkten.
En mycket intressant och intensiv resa är därmed över. För min del som nybliven kommunchef har det handlat mycket om att se och lära. Många intressanta kontakter har knutits. Nu återstår att se hur SERN-samarbetet fortskrider. Italienarna vill komma till vår vintermarknad i början av februari. I norra Bohuslän blir det ett möte i mars månad. Då kanske det utkristalliserats mer hur exakt vi ska gå vidare i detta samarbete.
Vi kan konstatera att vi alla har mycket att tjäna på att lära av varandra och att ta de goda exemplen från varandras regioner med oss och utveckla detta till att bli något riktigt bra som kan utveckla turismnäringen på alla ställen.
Oro och lycka
På onsdagskvällen fick jag det tråkiga beskedet att en femteklassare var försvunnen i kvikkjokksfjällen. Min egen dotter kom hem med bussen från Kvikkjokk efter några dagars fjällvandring på frivalsveckan på högstadiet. Den buss som alltså saknade en elev! Det var ingen trevlig känsla!
Det blev många telefonsamtal och funderingar på onsdagskvällen. Vad är det som har hänt och hur går det för grabben?Glädjen var total på torsdagsmorgonen då jag fick ett telefonsamtal från räddningschefen att Sebastian var funnen oskadd efter en natt i regnet i kvikkjokksfjällen.
Möten och Italien
Åter en dag full av möten. Det är väl bara att konstatera att så blir det en tid framöver. Kalendern är fulltecknad och man hinner inte ens slå på datorn på dagarna.
Som ny kommunchef blir det väldigt många möten. Att jag dessutom är kvar i ekonomichefsrollen och det just nu är tider för att arbeta med nästa års budget gör inte saken bättre. Tiden räcker med andra ord inte riktigt till. Nåväl, jag intalar mig själv att det är av övergående karaktär.
Just nu har vi en annons ute där vi söker en ekonom som ska avlasta mig i de arbetsuppgifter jag har och har haft i egenskap av ekonomichef. Gå gärna in på www.jokkmokk.se/ext/templates/extPage.aspx?id=1600 och läs mer om våra lediga jobb.
På morgonen hade vi ett intressant möte med de som driver Hotel Jokkmokk och Notuddens camping. Sedan har vi haft två anställningsintervjuer med folk som sökt IT-samordnartjänsten som vi haft ute. Jag har också haft en arbetsplatsträff med mina medarbetare på ekonomienheten. Vi gick bland annat igenom hur vi jobbar i organisationsutvecklingsgruppen och hur vi ligger till rent praktiskt i budgetarbetet. Dessutom gick vi igenom upplägget med arbetet kring delårsbokslutet för årets åtta första månader som just nu ska påbörjas.
Jag är i min nya roll som kommunchef med i en grupp på åtta personer från Jokkmokk som ska åka till Italien. Förutom vi åtta är det dessutom ett antal personer från fyra kommuner i norra Bohuslän som ska åka till Italien.
Jokkmokks kommun och de fyra bohuslänska kommunerna är med i ett samarbete med ett antal italienska kommuner inom Emilia-Romana regionen i norra Italien. Samarbetet handlar om hållbar turismutveckling. Samarbetet har pågått under några år. En delegation från Jokkmokk var till Italien i samma samarbete redan för två år sedan och italienarna och bohuslänningarna har varit till Jokkmokk på vintermarknaden de två senaste åren.
För Jokkmokks kommuns del är det speciellt viktigt med frågorna om Laponia i detta samarbete. Det är både kommunala tjänstemän, politiker och lokala företagare - främst inom turistnäringen - som åker.
För den som undrar så är samarbetet till större delen EU-finansierat. Bryssel betalar alltså det mesta. De privata företagarna får dock stå för kostnaderna för sina flygresor själva och för oss kommunala tjänstemän och kommunalrådet är kostnaderna för flygbiljetterna finansierat via den kommunala budgeten.
Höstmarknad
Fredag den 29 augusti - söndag 31 augusti.
Under helgen har Jokkmokk haft sin årligt återkommande höstmarknad. Det är minst sagt en liten lillebror till den stora marknaden här i Jokkmokk, allas vår Vintermarknad.
I fredags gick jag som vuxen på stan. Jag tror att det är jätteviktigt att vi föräldrar är med och ser vad våra ungdomar har för sig. Och framförallt att vi kan vara med och stötta och hjälpa om det nu är så att man fallit för grupptrycket och druckit lite för mycket.
Jag tycker att det känns tragiskt att det är så pass många i så pass låga åldrar som dricker alkohol och berusar sig helt öppet på samhället. Jag såg flera i årskurs sju och uppåt som enligt min bedömning inte var nykter. Antingen spelar man berusad för att vara tuff eller imponera på sina kompisar eller också har man faktiskt druckit alkohol.
Helt klart måste vi inse att för de allra flesta kommer alkoholdebuten att ske någon gång i livet. Det känns dock som att det är lite för tidigt när man precis börjat i årskurs sju.
Jag vet själv när jag och mina kompisar alkoholdebuterade. Då var det inte fråga om att gå mitt i ett samhälle och ragla utan då höll vi oss i någon skogskoja eller liknande och var inte alls sugen på att träffa vuxna människor. Nu verkar det vara helt acceptabelt att vara berusad mitt inne i Jokkmokk trots att man är så ung som man är.
Det har tyvärr även varit slagsmål - både med och utan kniv enligt rykten - och våltäktsförsök under höstmarknaden. Det känns inte alls bra. Risken är att slagsmålen - om det nu visar sig vara "gängbråk" - trappas upp och hämdaktioner ska genomföras. Där måste vi som kommun tillsammans med polisen och andra gå ut och informera - i skolorna och på andra ställen - om vad som faktiskt hänt och försöka få till ett läge som leder till att slagskämparna inser att lösningen på detta problem inte är att fortsätta slåss.
