25 år utan Olof Palme
Måndag den 28 februari 2011
Idag är det hela 25 år sedan någon sköt Olof Palme på öppen gata i Stockholm. Det känns som att det inte var så länge sedan. Tiden går verkligen fort.
Det finns några händelser där man har en klar minnesbild om vad som hände en själv när något stort - och oftast hemskt - i historien hände.
Olof Palmes död är en sådan händelse.
Jag studerade på högskolan i Gävle under den här perioden. Just den här fredagen var jag ledig från mina studier och jag följde med min storebror på hans arbete som timmerbilschaufför. Vi åkte runt halva Hälsingland, Härjedalen och Dalarna just denna dag. När vi kom hem sent på fredagskvällen gick vi och la oss för att vakna upp på lördagsmorgonen till sorgemusik på såväl radion som TV:n.
Om jag minns rätt så var det ett program som hette Gomorron Sverige eller något liknande som sändes på lördagsmorgnarna under denna tid. Det programmet var inställt och en rulltext visades och sorgemusik spelades.
Det var en ofattbar känsla som gick genom kroppen. Man hade svårt att egentligen förstå vad som hade hänt.
