Charmkurs
Fredag den 12 november 2010
Den blogg jag håller som min favoritblogg är Svenssons sanningar. Jag vrider mig av skratt många gånger jag läser den bloggen. Läs den gärna genom att klicka på denna länk: www.svenssonssanningar.blogspot.com
Där har jag nyligen bland annat läst om roliga episoder på en flygresa. Nu har jag själv varit med på en sådan händelse. Den kanske inte var så rolig utan snarare upprörande. Här kommer i alla fall min historia.
I morse åkte jag och några vänner från Jokkmokk till Kallax för att flyga vidare till Arlanda och sedan till Sturup för att ha en trevlig helg i Skåne. Eftersom min frus mamma precis gått bort har frugan varit i Hälsingland och skulle därför ansluta på Arlanda för att vi tillsammans skulle åka vidare till Malmö.
När vi tre skulle checka in på Kallax gick jag fram till en medarbetare på SAS och förklarade läget att vi – trots att vi hade fyra biljetter från Kallax till Sturup – nu endast var tre personer som skulle åka första delsträckan till Arlanda och där skulle min fru ansluta för att vi alla fyra skulle vidare till Sturup.
Döm om min förvåning när denna SAS-medarbetare på ett mycket arrogant sätt tydligt förklarade för oss tre att det minsann inte går att göra på detta sätt. Jag blev minst sagt förvånad. Jag hade inte ens tänkt tanken att det skulle kunna vara ett problem att en av oss fyra skulle hoppa över första sträckan för att ansluta på Arlanda. Vi hade ju ändå fyra biljetter och vi gjorde inget anspråk på att få tillbaka några pengar för den uteblivna resan mellan Kallax och Arlanda.
Den snorkiga SAS-kvinnan var mycket bestämd när hon sa att det absolut inte gick att göra på detta sätt. Hon snäste av oss och det kändes som att vi nu måste avboka hela resan. Nåväl, det fanns ett telefonnummer på den utskrift av den internet-bokade biljetten som jag ringde. När jag gjorde det så kom alla dessa val man måste göra när man ringer dessa nummer. Väntetid var det dessutom så jag la på och så resonerade vi tre som nu snart skulle flyga iväg om hur vi skulle göra.
Vi tog ett eget initiativ eftersom personalen inte direkt var lösningsinriktad på detta – som vi tyckte – mycket enkla problem. Vi gick till incheckningsapparaten och kom fram till att vi checkar väl in oss alla fyra så har vi platser för oss alla fyra för hela resan till Malmö.
Vi knappade in det antal bagage vi tre hade för vi resonerade som så att om vi skulle ange även min frus bagage så skulle vi väl inte komma iväg för då fanns det ju ett felaktigt antal väskor incheckade.
Vi klistrade på de remsor vi fick på vårt bagage och gick vidare till bagageinlämningen. Den snorkiga damen från SAS kom fram igen och förklarade att det absolut inte gick att göra som vi gjort och vi förklarade att vi nu tagit ett eget initiativ eftersom vi inte fått någon hjälp från henne.
När vi kom fram till bagageinlämningen så fick vi lite mer hjälp. Hon som satt och tog emot oss där sa i alla fall att det inte går att checka in fyra personer när vi endast är tre personer så hon tog bort min frus incheckning.
Hon sa också att om vi kunde ringa till min fru i Stockholm och be henne ta kontakt med SAS-personalen på Arlanda och förklara läget så kanske det skulle gå att lösa det hela. Men jag skulle förklara att det kunde ta lite tid och därför be min fru att vara på Arlanda i god tid för att kunna reda ut detta mycket problematiska läge.
Jag ringde min fru och förklarade läget. Vi gick igenom säkerhetskontrollen och gick in för att vänta på planets avgång.
Min fru tog sig ut till Arlanda och hon förberedde sig på att försöka förklara läget för SAS-personalen att de måste vara tillmötesgående och hjälpa oss i denna mycket knepiga situation.
Så fort hon berättat läget så sa SAS-personalen på Arlanda att det var ju inget som helst problem. Min fru fick ange bokningsnumret och därmed fick hon ett boarding-kort för flyget mellan Arlanda och Sturup. Inga som helst problem med andra ord.
SAS-personalen på Arlanda undrade frågande om det verkligen var SAS-personal på Kallax som svarat oss på det sätt som de svarat. De skrattade nästan förläget och sa att det kanske vore läge för en charmkurs för den snorkiga damen i Luleå.
Att vi sedan satt i planet på Kallax och väntade på grund av tekniska fel i över en timme och att vi missade anslutningsflyget på Arlanda och därför blev ombokade till ett senare flyg till Sturup är en annan historia.
Nu återstår att se om det blir samma visa när vi ska hem på söndag eftermiddag. Även på den resan ska min fru endast nyttja en av två delsträckor på hennes biljett. Vi får se om SAS-personalen i Malmö är mer serviceinriktade än sina kollegor i Luleå.
